Minnen löper som en röd tråd genom detta avsnitt. Pjäsen ”Minnesstund” på Intiman i Malmö satte
igång en tankekedja om minnets psykologi. Om hur vi efterhandskonstruerar våra liv för att ge dem en vinkel. Hur vuxna planterar minnen i sina barn genom att blixtbelysa somliga situationer och scener. Precis som historien konstrueras av någon.
När någon dör är det många som skyndar till för att ge sin minnesbild, sina skärvor av en människa.
Inte heller vi kan hålla oss ifrån att minnas Sara Danius: Hennes texter, hennes apparition – för att använda ett ord hon själv använde i den briljanta essän om modet i litteraturen.
Dessutom berättar Francke varför hon – numera – alltid går runt med en svart märkpenna i väskan. (Kulturtantsaktivismen lever!)
Hiç yorum yok:
Yorum Gönder